þiuta (1)
SOD1884 · Söderwalls huvudverk
vb
v.
þiuta v. tywta . pres. -er . impf. þöt . thööt Bir 2: 264, 269 . pl. þutu ) , 1) tjuta. " þa þutu afguþa prsäte som viua. ok þera biskopar öp[te] sik vilia hänna sin guþ " Bu 189 . " diäulin þöt ok grät " ib 20 . " diäfwlen borthwarf. swa hökt þiwtande at alle bröþrenne vmkring hörþo hans liwþ oc þut " KL 190 . diäfullin öpte höght ok rööt ok thööt ok sagdhe ve mik Bi 3: 269. ib 2: 264 . Bil 164 . Pa 23 . burtfördhis siälin aff domenom thiutande oc rotande Bir 3: 60 . jwdhane . . . stodho gratandhes oc thwtandhes i hymellen som en wargha hoper Lg 3: 439 . " hördhe han swa rädhelika röst som leon oc biöran oc all the grym dyur j werldinne waro thutu oc rutu swa ath all werldin monde skielfwa " ST 79 . " honom thotte at al the diur som til kunno vara the toko til at thiwta oc ryuta " Pa 16 . " thz thiwtir alt aff wluom är komith " GO 391 . ib 1084 . " kombir thu til wlua tha thiwth som the " ib 147 . 2) tuta, susa. " opers. her fasholt drog sit swerd oc hiog vppa didriks hielm sa athan styrte aff hästin oc haffde när beswimat ssaa ath thz töth i hans ören þant at eyrom hans) aff thz stora hwg " Di (Cod. B) 321 .