rädder (1)

SOD1884 · Söderwalls huvudverk av adj.

rädder adj. adj. (eg. part. pret. af räþa] räder: räde Bu 16 . rädher: rädh Bir 1: 25 . redher Lg 3: 103), rädd, förskräckt. tröste han räddan Bu 4 . " skuluo räde ok annars hugha " ib 16 . rymde diäwlen räddar ib 498 . ib 28 . Bil 234 . MB 1: 234 . KS 23 (57, 25), 80 (197, 87) . Al 5336 . Di 1 . Lg 3: 103 . rädt hiärta MB 1: 430 . " licamlikit ögha vardhir rädt " Bir 2: 232 . " rädda giordhe the storlica min vndirstandilse " ib 147 . - rädd för. med ack. rädder siäla wadha Bil 356 . " räddir dödhin " ib 612 . - med pep. for. rädde for iuþom Bu 166 . Bil 87 . Di 238 . - ängslig, bäfvande. äre rädde om sik (d. v. s. för sitt lif) badhe nat oc dagh MB 1: 27 . - rädd (om), aktsam (om). med prep. um. vm þit lif räd Bu 79 . " war iak altidh athogul ok rädh vm mina gömo " Bir 1: 25 . - Jfr bradh-, genom-, hugh-, iäm-, o-, of-, vanrädder.