reppa (1)
SOD1884 · Söderwalls huvudverk
vb
v.
reppa v. 1) röra, sätta i rörelse. loth han reppa sin skip och ankar (göra sina skepp segelfärdiga och lyfta ankar) BSH 5: 52 ( 1505) . 2) rifva upp, åter uppröra. som repper eller i gen kallar . . . en aff thalet zaak SO 98 . " som repper nogat affthalit zack i embetet affthalit är seth ok böth zack " ib 109 . - Jfr up reppa, äfvensom rippa.