þaghar (1)

SOD-SUPP · Söderwalls supplement ab kn adv. konj.

þaghar adv. konj. adv. och konj. tagar . tager . þaghan . tagan ) L. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 103, B. Bjerre, Nordiska konjuktionsbildningar med temporal innebörd 1: 285, 2: 325 ff. A) adv. 1) genast, strax. patriarchin stemde tagar til sin alla lärda män KarlM (el) 9. ib 43 . en karl magnus hörde thz (ɔ Rolands horn) tagan oc for aff [b] orginne ib 85 . B) konj. så snart som, då. þaghan þät kumbär linnan staþzins vaþ . . . havi ängin vald ät klandät SR 14 (i S. Ljung, Söderköpings histora s. 340). tager wädher windher bläse fasth aff haffueno . . . tha bläsa hornen Karl M (El) 15. en tagan [h] on thz hörde tha fiöll hon nidher ib 109 .