plägha (1)

SOD-SUPP · Söderwalls supplement vb v.

plägha v. plegha STb 1: 72 (1476) . plega ib 14 ( 1475) , 354, 355 (1482), 3: 174 (1494). impf. pläghodhe SkrtUppb 350 . part. pret. n. plägath PMBref 317 ( 1512) . plägath GU c 20 s. 93. imperat. pläga ATb 1: 128 ( 1460) . refl. pre . pläghas SD NS 3: 448 ( 1419) . plägas PMskr 457), L. 1) taga sig av, behandla, vårda, betjäna, förpläga. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 574. 2) betjäna med, lgiva, lämna, överlåta. the wildo plägha äre oc rät alla the ther med nagen rät kunde tiltal ltil them hawa Reuterdahl Kyrkohist III 2: 535 (1436). gak opp iradzstuguna ok pläga mik rät og gör rät for tig ATb 1: 128 ( 1460) . tha staar jach än nw her . . . ok vill plega honom alth thet rett är ok lagin giffua STb 1: 14 ( 1475) . ib 72 ( 1476) , 354, 355 (1482)), 3: 174 (1494). 4) befatta sig med, utöva, bruka. (Djävulen säger:) hor oc elskoga må thu plägha oc gör ey thinom likama trägha Fornvännen 1949 s. 326 (väggmålning i Vendels kyrka 1451). 5) bruka nyttja. stryks järn mädh honom (ɔ adamas) tha wändis thet til himmelstiärnonna som arturus kallas, oc plägas j compas PMSkr 457 . " emetrem är en dyr sten mädh manga liter som pläghas til ath brwka spoker " ib 473 . 7) pret. bruka, plåga hava för sed. med inf. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 271, 729. en brodher hulken som hwan dagh pläghodhe läso äffter oftasanghen SkrtUppb 350 . när ärandit komber hith tha wil jak förspöryas wm remedium thär til, possessor male fidej etcʳᵃ thet är (för havir?) jw plägath hyälpa PMBref 317 ( 1512) . part. ss adj. sedvanlig, övlig. celeuma . . . alla handa rop geremie LVIII nequaquam calcator we solitum cleuma cantabit vinbära stötare han skal ey ropa plägath rop GU C 20 s. 93 . - refl. pläghas, pläga. med pass. linf. oc sigx at vppa thöm pläghas saas siex thyni korn Sd NS 3: 448 (1419). - Jfr välpläghadher.