raka (2)

SOD-SUPP · Söderwalls supplement vb v.

raka v. raaka . imperf . raakedhe STb 4: 211 (1511) . råkade Troj 185 . rakthä Uppl Lagmansdomb 86 ( 1493) ), L. 1) råka, träffa. " tha rakthä eth skoth som han sködh genom eric[s] laar Uppl Lagmansdomb 86 (1493). swa skot han til met kolffuen och weth icke huath tet raakedhe eller eyg STb 4: 211 (1511). " Troj 185 . 5) råka, komma att. med följ. inf. uttryckande en omskrivning. han eller andra ther sik raaka försee HSH 13: 134 (1525, Brask).