riuka (1)
SOD-SUPP · Söderwalls supplement
vb
v.
riuka v. pes . rykir SpV 493 . impf. röök Troj 135 ) , L. 2) ryka, flyga, hastigt föras (genom luften). lhan stak honom mz siith glaffwen saa ath han röök langdt jfraa hyngsten Troj 135 . 3) ångra sprida sig, utbreda sig. Se Sdw 2: 1285. bönanna rökilse rykir (fumigant) Spv 493. - Jfr bort-, up-riuka.