rykta (3)
SOD-SUPP · Söderwalls supplement
vb
v.
rykta v. 2) frambära el. utsprida ett rykte. at . . strabuk och hans . . . skulle haffue ryktet och wnderuist fför jacob, ath . . . knwt . . . skulle . . . giffuit sigh nedh til richsins ffiender STb 4: 249 (1512). - Jfr be-, van-rykta.